Vinst!!

215 miljoner...ja det hade ju inte varit helt fel att kamma hem den vinsten!! Dessvärre var jag varken i Skåne eller ens spelade så då är det ju inte så lätt att vinna. Chansen att jag vinner något på lotter eller spel brukar aldrig vara särskilt stor.

Maken däremot vann igår..ja fortfarande handlar det inte om de där miljonerna. Men han var på Friskis och Svettis och kom hem med vinst, riktigt bra grejer. Roligast var ändå en startavgift för Tjejvättern!!! Han ska inte cykla kan jag meddela och inte jag heller för den delen.

Dottern vann idag även hon på lott. Hon hade sökt till ett Europeiskt ungdomsläger för de som har Williams syndrom, hon har förut varit i Tyskland och Frankrike och älskar dessa läger!! Alla som sökte i år hade varit på läger förut, fyra personer får åka och för att då göra det så rättvist som möjligt var det lotten som fick avgöra. I juli blir det nu en vecka i Italien och glädjen är stor här hemma!!!

Jag köpte för ovanlighetens skull två trisslotter häromdagen, ingen vinst alls på dom. Men vi har väl haft vår vinstvecka i familjen ändå....plötsligt händer det!!

Fika

Det här med fika det är något jag gillar om du skulle missat det!! Att få ta sig tid tillsammans med någon go vän och bara få vara och äta något gott. Jag njuter mer av det nu än vad jag gjort förr, kanske njuter inte plånboken lika mycket av det dessvärre. Men med lite förstånd brukar det gå ganska bra. Tror egentligen att det blivit en fikatok av mig sen jag började plugga, kan ju i och för sig ha att göra med att jag då flyttade in till stan och fick ett större utbud av mysiga cafeér. Ja...det är nog båda dom anledningarna antagligen.

Det är minst lika mysigt att fika tillsammans med någon hemma i hem förstås. Jag har just nu en tid då jag gör flera intervjuer och jag har gjort en hel del intervjuer förut för andra arbeten. Vid dom tillfällen som det fungerar så är fika med informanter en alldeles lysande grej....oftast kommer saker fram som på något sätt är enklare att säga när man får kaffe i sig...och då åker min diktafon på igen. Idag hade jag ett sånt möte och kom hem glad och transkriberade först den delen som blev runt kaffet och så skulle jag börja med den andra "riktiga" intervjun. Men den var borta!!

Jag kan säga att jag hade några timmar i lätt ångest innan jag hittade den filen....eller i ärlighetens namn så var det ju maken som plockade fram den åt mig. Jag och teknik går inte ihop, fy vad mycket jag hann tänka dessa timmar. Försökte skriva ner så mycket som jag kom ihåg utifrån mina frågor, men det blir ju inte detsamma alls och jag visste ju att jag missat massor. Att gå tillbaka och be om en ny intervju skulle ju varit så enormt pinsamt!!!
Ja, ja det var ju ingen fara, borde ändå kanske gå en kurs i enkel teknik...så funkar din diktafon, mobil och dator. Men oftast funkar det ju alldeles utmärkt och annars ropar jag på hjälp....familj och klasskompisar känner nog igen det. Man kan inte allt, jag är ju bra på så mycket annat som att fika och sånt viktigt!!

Positivt tänkande

Lyssnade på "Ring så spelar vi" på radion idag och en gammal kvinna runt 90 år ringde in. Jag tror inte att jag är ensammen om att blivit berörd av hennes ord. Hon hade sån livsglädje trots att hon hade sina krämpor, hon såg inte anledningen i att behöva klaga utan var glad för att varje dag få leva. Hon sa bland annat att varje dag hade hon en ny tavla utanför fönstret som hon kunde njuta av, hon såg skiftningarna i naturen. Att hon sen efter sitt positiva samtal vann fem cd och en kartbok, var bara så rätt!!
Samtidigt som jag lyssnade på programmet läste jag en bok av Malin Sävstam, När livet stannar. Malin förlorade sin man, två barn, sin bästa väninna o gudson i tsunamin och hon har skrivit en bok om sorgen o livet efter det. Så fruktansvärt tragiskt och det är svårt att inte beröras av hennes sorg. Men även för henne i den djupa sorgen kan man glimta stunderna då hon försöker vända tillvaron genom att tänka positivt och se framåt.

Alla har vi väl med oss någon slags ryggsäck med funderingar, problem och sorg. Att ändå försöka tänka positivt och se möjligheterna istället för enbart svårigheterna är så viktigt. Ta vara på dagen i tacksamhet!! Klyschigt...ja möjligtvis, men ändå sant!!

Förstod inte riktigt

När jag var liten och var hos min pappas släkt i Valdemarsvik så var ett besök på Liedholms manufaktur ett måste. Jag tyckte mest manufaktur var ett konstigt ord, vilket jag tycker fortfarande. Det stod så på dörren i alla fall, men vi hann knappt upp för trapporna innan tanten som ägde affären kramat om oss. Mest kramade hon om pappa....och var alltid så glad att han kom. Jag hörde att de pratade om Nils, och jag förstod att han bodde i Italien, jag visste att pappa alltid följde vad som hände honom.
Idag läste jag i tidningen att huset som är Liedholms barndomshem ska säljas, kändes nästan lite vemodigt. En ynka bit historia i mitt liv men en stor historia i svenskt fotbollsliv. Igår flyttades för övrigt en Nils Liedholm utställning in på Stadsmuseét här i Norrköping. Jag såg den i somras i Valdemarsvik med min pappa och min yngsta son, en stor dag för dom två som älskar fotboll....å för mig också så klart!!

Ny adress

Lite märklig känsla att ha nytt boende, jag menar då ny bloggadress. Men samtidigt lite roligt att se hur man kan trivas här och om det är någon som kommer förbi och hälsar på.

Varför i all världen vill man ha en blogg? Ja...finns nog rätt många svar på det och jag kan ju bara svara för min egen del. Jag älskar att skriva!! Och eftersom jag tillbringar stor del av min tid framför datorn så är det skönt att kunna skriva något som inte har med studier att göra utan bara vad som flyger in i tankarna för stunden. Om någon sen vill läsa det så är det fritt fram. Jag följer flera bloggar av olika slag och jag tror jag gör det mest för att jag älskar att ta del av andra människors liv, tankar och åsikter.

Jag jobbar för tillfället med en magisteruppsats som har sin grund i människors livshistorier. Jag har den åsikten att alla människor har sin berättelse. Till och med barnen bär med sig olika intryck och öden som byggs på allt eftersom. Vi delar inte allt som vi varit med om med alla omkring oss, det kommer fram berättelser vid olika tillfällen med olika personer. Men håll med om att det är fascinerande att ta del av varandras liv....i alla fall till viss del.

Koll på läget...nja

När vänner frågar mig hur det är så svarar jag ofta att "Det är bra...men det är mycket just nu." Antar att flera känner igen sig, kanske speciellt om man är en familj och ska få alla pusselbitar att funka i vardagen. Det värsta är att dom där orden kommer så förskräckligt ofta tycker jag. Jag är för tillfället inne i ett stim av att ha för mycket i huvudet och ändå känns det ibland som det inte finns någonting där.

Ett tydligt exempel på det fick jag efter förra blogginlägget. Först hade jag beställt mat på pizzerian som jag skulle hämta efter tjugo minuter....perfekt då skulle jag ju hinna kolla av lite mail och sånt. Ja...så skrev jag blogginlägget, pratade med barnen och så insåg jag plötsligt att de där tjugo minuterna hade blivit väldigt många minuter. Mätta är vi ialla fall nu och jag sitter här igen och undrar vad var det jag egentligen skulle göra?? Just det ja!! Melodifestivalen ska ses samtidigt som strykberget ska försvinna från oss.

Välkommen till min nya blogg!!!

Hej och Välkommen hit!!
Jag bestämde mig nyligen för att sluta blogga, men det höll inte så länge minsann.
När alla barnen här hemma satte igång med bloggar så föll jag igen eftersom jag faktiskt hade saknat min blogg. Den har fungerat lite som en ventil där jag kunnat skriva av mig mellan varven.

Jag börjar om på nytt och kanske blir det lite annorlunda format än förut, i alla fall är det en ny layout jämfört med den tidigare bloggen. Om någon skulle vara intresserad av vad jag skrivit innan så finns den bloggen under denna adress: http://susseribloggeri.blogspot.com/